Logo_medvitkant

Framtiden.

Framtiden.
Vad vet vi om den?  Kommer isarna att smälta och vattnet att stiga? Kommer hettan att bli outhärdlig, kommer stormar och översvämningar att riva med sej platser där människor bor, bränder att lägga våra skogar i aska och gifterna att döda våra hav?
Är vi rädda för framtiden, så rädda att vi inte vågar ens tänka på den?

Teatern är nuets konst.
Det är också en plats där vi kan föreställa oss en annan verklighet än den vi lever i.
En plats där våra drömmar och mardrömmar kan leva sitt eget liv och där det oväntade och okända kan göras synligt.
På scenen kan vi vara modigare än vi i själva verket är.

Tre små hundar ger sej iväg på en gummibåt för att leta efter en ny strand att gå i land på när deras egen bränts sönder och vattnet tagit slut. Dom vet inte var dom hamnar eller om dom nånsin kommer fram.
Några tonårsungars lek med med ett konstigt ord i en teaterpjäs får vingar och leder till oanade konsekvenser för en papperslös bärplockare i  Småland.
Två äldre män upptäcker en djup vänskap i samtal som rör sig som över ett isigt plåttak, där den ene går in i framtiden och lämnar den andre kvar.
Fyra små mumintroll väcks ur sin trygga, sedvanliga vinterdvala och går ut i den kalla decembernatten för att möta något som dom aldrig sett eller hört talas om tidigare.

Vi har fått fantasin i gåva för att kunna utforska landskap inom och utanför oss för att förstå den verklighet vi lever i.
Vi har fått inlevelsen i gåva för att inse att vi det vi gör har betydelse för andra och att den andre lika gärna kunde ha varit du eller jag.
Fantasin och inlevelsen är teaterns själ och utan den dör vi en smula.
Lusten att hitta något nytt är som första tonen i en improvisation där ingen vet den sista -  och den friheten är lika stark som luften vi andas.
 
Vi får inte låta rädslan för framtiden ta överhanden och låta teatern bli en plats där vi gömmer oss i en vrå av gamla påståenden om att det var bättre förr.
Förr har redan varit och kommer aldrig tillbaka.
Teatern är den plats där vi kan göra livet och världen större.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Ingegärd Waaranperä » Je suis Pippi!:  ”Jag råkade också ramla in här, blev nyfiken på "Je suis... " och det var som jag..”

  • gunnar lundin » Han gjorde världen helt klar.:  ”råkade ramla in här Ninne. väl formulerat, tänkvärt och en innerlig känsla. tac..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-